Oranget är fint. En färg som alltid ingår (oftast) när jag målar. Har hur många tavlor som helst med just orange. Men när det gäller kläder och inredning (bortsett från mina tavlor) så har jag tidigare avskytt denna färg. Men nu när man både passerat 80-, 90- och början på 2000-tal så har man fått en nypa kärlek till den igen. Jag som då råkar vara född tidigt 80-tal har ju varit prydd i brunt, grönt, gult och oranget froté från topp till tå med pannlugg och våfflat hår. Tittar man på gamla kort så fnittrar man obehindrat men nuförtiden gillar jag det där. Mina barn får plågsamt utsätta sig för mitt intresse av Meandi-mode och även nu ett ljuvligt 50-talsmode på flickorna med utsvägda knälånga klänningar med skärp och puffig lugg. Ja de älskar det och givitvis jag som bara tar in färger och extremiteter i form och design. Och just färgen orange hamna på tapeten (ej ordagrant).

Nu är det höst.....eller?

Kankse eller inte, tveksamt tittar den fram men dagen är ändå så varm och tillåter ännu lättklädda barn ute i trädgården och altansittande med koppen. Förr har hösten alltid varit en port till depritioner för mig då jag helt enkelt dragit ner rullgardinen och sluter in mig i min bitterhet. Men först nu efter många år gillar jag hösten, helt plötsligt tycker jag den är fin, vacker och mysig. Jag fortsätter vara ute och jag gillar när löven faller mot marken och jag gillar hur morgondaggen glittrar i det iskalla gräset. Det är underbart när mörkret sveper in och jag tänder alla fina lycktor i mitt hus. Jag tänder dom där ute med. Det är vackert!

Jag längtar faktiskt till de första snöflingorna.......

Puss & Kram från Nath

Jag är till synes en rätt normal person men det är enbart skenet som bedrar. Jag är fullständigt onormal! Vilket är rätt normalt. Det beror hur man ser det eller egentligen är det en tolkningsfråga. Vi behöver inte fördjupa oss i den frågan..

Har köpt mig en ny laptop, en sånhäringa touchskärm och slimmad och det gjorde mig alldeles varm i brallan då jag är en tekniknörd utan dess like (beskyller min far för detta). Jag blir fasinerad över ting som utstrålar intellekt och skönhet. Har en överdriven kärlek till lampor, men det hör inte till saken, men ville bara poängtera att det egentligen handlar om kärlek. Någon dag sen skaffade jag mig en ny mobil. Ja helt vansinnigt för den jag hade va både vacker och intellektuell men behöver vårdas på mobilsjukhus ett tag. Jag är en flitig användare. Jag ger den till min äldsta dotter som fyller år imorgon när den tillfrisknat från lindrig sjukdom, mobilen alltså, inte dottern... Denna gången blev det en Samsung Galaxy S4 och jag är kär! Den har allt jag behöver så nu har jag glömt min nya laptop.... Återförenades ikväll och det kändes skönt. Nu har jag iallafall en mobil jag inte behöver pilla på jag bara viftar med händerna eller huvudet så gör den som jag vill! Va ska jag med en touchlaptop då? Haha nääää jag älskar dig precis som du är! Min man blir nog galen på mig! Har en hel uppsjö av laptops, surfplattor och spelkonsoler så jag snart kan öppna butik, men jag vet att långt där inne så tycker han egentligen att det är ganska trevligt att tanten är som hon är så han också får leka med mina prylar. Vad skulle han gjort utan mig? Läsa tidningen som låg i brevlådan?

Händer så mycket härligt nu förtiden så jag glömmer blogga...

Men vet ni vad?! Jag och mannen tog oss friheten att smita ifrån sju ungar och åkte till Göteborg på hotell och drog till Ullevi och ställde oss framför Gyllene Tider och infann oss i en enda stor musikorgasm! Det va länge sedan jag hade så kul med så otroligt många människor på en å samma gång och vi två har haft det jättemysigt och en välbehövlig VILA.

Gör lite små utflykter med barnen under sommaren. Blir lite tuffare när man har 7 stycken att tillgodose men än så länge har det gått bra. Gjorde en bussturné tillsammans allihop med även en familj till, till Skara Sommarland. En bebis, två diagnosungar och 4 rätt normala ungar så kan det verka kämpigt men det har gått förvånansvärt bra! Antar att rutiner, organisation och framförhållning förhindrar kaos och missnöje. Glada och trötta barn blev det!

Mirabelle & Aaron   Alexandra       Jag & Aaron     Milton 

Jag har dessutom lyckats.....

.....gå ner 32 kg totalt! Känner mig fantastisk!

Puss & kram från Nath   

Nu känner jag att målet är nära! Det har tagit tid men har nog sparat en hel del på slapp hud och dåliga värden genom att köra en långsiktig och långsam viktnedgång. 90,4 kg på vågen och nu har jag under 5 månader trampat ner till 59 kg. Känner mig glad att kunna nästan använda allt i garderoben igen och jag äter nästan som vanligt, bara undvika saker så gott det går som gör siffran högre. Unnar mig och mår bra! Tog fram ett par byxor jag använd under den tunga tiden och jag kommer nästan i ETT byxben med två ben! Skillnad! Det känns. Huden har klarat sig bra inte alls slappit som jag förfarade skulle bli. Jag tror det är bra om man går ner i vikt sakta och försiktigt. Att rasa i vikt är nog ingen bra lösning varken för insidan eller utsidan. Kanske om man är väldigt ung men inte som jag gamla tant....   

Massa feedback till er där ute som håller på att kämpa! Fortsätt, det gör så gott! Alla kan om man bara vill, så är det, jag lovar!

Puss & kram från Nath

Jag har inte skrivit i bloggen på evigheter. Det händer emellanåt. Det ber jag om ursäkt för, kära följare. Tiden räcker inte alltid till för allting man satt upp på sin lista. Altanbygget tog upp mesta tiden det senaste men nu är den i stort sett klar, lite finlir så kan jag plåta den för ett utlämnande av givet resultat. Jag är mycket nöjd. Blev dock ett skitdyrt projekt men ville ha något annorlunda men modernt, stillrent men ändå old style. Klockrent blev det! Jag ska bara tillsamman med min man göra det där sista så tar jag fram systemkameran..

Vad har hänt då? Tja förutom flis i nävarna och målafärg i håret så har jag gått ner 30 kg!

Avslutade LCHF för tio dagar sedan och min kropp reagerar ganska starkt negativt på att äta spannmål, potatis och socker. För det är det jag provat på. Första gången jag åt socker på 4 månader fick jag ett blodsockerfall och ett uppskjut så jag trodde jag skulle avlida. Skakade, svettades och mådde illa! Nu har det blivit lite bättre. Får dock ont i magen av att äta potatis. Men vem kan motstå färskpotatis?????? Lida gör jag hellre då. Äter helst inte alls ris och pasta eller mjukt bröd och undviker socker. Jag har 5 dagar kalorifritt och 2 dagar skärpt unnande i veckan. Äter fettförbrännande DÈFILIGNE (fettförbrännande medel) och går ner 2 kg i veckan. Nackdelen med denna är att den skapar ett sjukt beroende av att småäta, jämt otroligt hungrig så det blir ju inte lättare. Den är vätskedrivande så jag kissar 20 ggr per dag!!! Otroligt skoj men 3 veckor till sen har jag uppnått min målvikt! Avbröt LCHF för att det är så svårt att bli bjuden någonstans och ursäkta sig att man inte äter vilken mat som helst och att sommaren erbjuder en hel del GOTT jag helt enkelt inte tänker spola. Leva vill jag faktiskt göra trots bilringar.... Men snart är jag framme vid mållinjen, ett litet skutt kvar. Jag hinner sällan med några powerwalks eller joggingturer pga av allt som rör barnen jag har och alla måsten och när det funnits tillfällen så har det REGNAT! Ja så då har det blivit lätt att ta till preparat. Den funkar, men väldigt jobbig för vem vill kissa mer än en gravid och fantisera om mat när man borde tänka sig för? Men motionera måste jag! Vill fortsätta ha bra kondition och god hälsa så man orkar med barnen och deras tempo. Livet är alldeles för skört för att slarvas bort! Men jag är väl den där som tycker mysiga hemmakvällar är mer tilldragande än att trampa på löpbanan, men fy fan va gott det är att bilda ett ordentligt flås och sen dala ner i soffan! Kanske borde kombineras? Men då är det detta med TID......den är begränsad och finner inte magin att få den längre. Men men har iallafall ätit mig mindre och jobbat mig sundare! Bröstar upp och fortsätter!

Puss & Kram Nath

Delar med mig av goda LCHF-recept. Detta är garanterat glutenfritt så funkar för dig med intollerans.

Kardemummakaka

Pizzabotten

1 dl mandelmjöl

2 ägg

2 dl riven ost

1 tsk bakpulver

Börja med att värma upp ugnen till 225 grader. Rör sedan ihop alla ingredienser till en jämn smet. Bred därefter ut smeten på ett bakplåtspapper och grädda i ugnen i cirka 10 minuter. Sedan är det bara att ha på de den fyllning man vill ha på och ställa in plåten i ugnen igen i ca 10 min.

Lycka till!

- 26 kg på 3 månader med LCHF

Vår lille bebis Milton har ju inte mått så bra under 3 månader och igår började han äta, massor! Från att dissa mat till hälften av det som ska in till helt och hållet gjorde oss hjärtkrossade. Kontakte akuten och fick ett bra svar av en sjuksköterska som hade lång erfarenhet av sjuka små små barn. Jag löd order och tog till mig råden och genomförde det som skulle. Det vände totalt. Nu äter han flaska efter flaska och mår riktigt gott. Han kräks fortfarande slem men har minskat betydligt och har inga problem med andningen. Jag misstänker lilleman hörde samtalet, han blev väl rädd att åka till sjukhuset igen och tänkte det va bäst att äta igen. 

Det gör en så glad att han får i sig mat. Det har varit så betungande detta och man har legat sömnlös nätterna igenom och Milton har sovit gott. Nu kan vi sova gott tillsammans. Mammas & pappas lille plutt.... 

Vill bara visa min uppskattning av gårdagens vårankomst men blev besviken av dagens regnoväder som orsakade lite lätt surhet och bitterhet. Altanen är på G och jag är fruktansvärt otålig men tycker ändå att min man gör ett toppenbra jobb!

Snart får det bli invigning! Vin & räkor?

Puss & Kram Nath

Känns inte som man är den mest avspända mamman i världen. I snart två månader har våran bebis varit sjuk och det har visat sig genom viktnedgång, matvägran, feber, andnöd, spyor och förtvivlan. Fortfarande väger vår megalånga kille på 65 cm enbart 5780 gram och vägrar äta. För honom är mat en plåga då allt slem åker upp och gör att han inte kan andas ordentligt och i värsta fall kommer allt vi lyckats få i han upp igen. Många tårar på min kind dagarna i ända. I natt satt jag uppe med han för att få i han lite mat trots att han sover nätterna igenom och då inte gillar att bli väckt för mat, men jag gjorde det för att han skulle få i sig någonting. Det förunderliga är att Milton lille är en jättepigg och glad kille trots detta. Han verkar inte medtagen alls förutom när han får problem med slemmet som kommer upp, då somnar han av ren utmattning...

Mina bebisar innan har varit väldigt glupska och har vägt runt 7-8 kg vid 4 månader och slukat flaska efter flaska. Runda och goa har dom varit och det saknar jag. Min lille kille är lång och smal och när jag smeker hans kropp känner jag benen... Må han bli befriad från detta! Idag är sista dagen med medicinen men hade helst velat fortsätta. Det märkliga är också att han är så framåt. Han vill sitta och han har starka stå- och sittmuskler och han leker med sina leksaker på ett sätt en snart 4 månaders inte gör. Hur kan ett barn som inte får i sig tillräckligt med näring vara så aktiv och välutvecklat?

Jag känner mig så trött. Milton accepterar bara mig i matandet eller så är det mitt sätt att inte ge upp som gör att jag får i han lite grann. Och uppe på detta ha ADHD-barn som INTE accepterar att jag inte kan vara tillgänglig eller förstå att livet består av så mycket annat än hon själv. 

Och nu känner jag mig som en bitterfitta, men OK ursäkta men jag tror jag gått in i mammaväggen och min stora önskan i dagsläget är att min son blir frisk. NU! 

Puss & kram Nath

Har aldrig varit med om en långsammare vår! Blir galen!!!! Jag är ju en människa som saknar tålamod så saker å ting får inte ta för lång tid på sig då får jag kramp i hela kroppen. Va iväg och köpte nya utemöbler till den blivande altanen. Jag och Magnus blev kära direkt i detta set efter en lång tids diskussion om VAD vi ska ha.

Bordsskivan är i svart frostat glas. Så detta ska bli en utmaning att hålla det helt med 7 barn men man måste våga! Så snyggt! Altanen som rivits va liten och rutten så den nya blir större och kommer ha sval insynsskydd och så småningen bli byggd i etage då vår trädgård sluttar en del. Just nu vill man ha det klart precis exakt om en stund. Förarbetet är på gång. Jag vill plantera i krukorna men våren tar ju sån tid på sig så jag väntar lite till då jag alltid lyckas döda blomster med nattfrosten, vem kommer ihåg att ställa in eller täcka över?

Har provat jobba en kortistur för mina nerver hemma dag ut och dag in börjar gå av. Har aldrig varit så här rastlös någonsin. Kan ju säga att det möbleras om en del hemma....någon mer som gör det som är mammaledig? Det gick bra att jobba efter 5 månader hemma men klart det blev lite "oj hur va det nu igen" men ingen dog. Två nya pass om två veckor. Jag har aldrig varit hemma så här länge innan någonsin trots att jag har 4 barn. Har trampat iväg på jobb några veckor efter förlossningen men nu denna gång kändes det svårt att lämna ifrån mig min lilla bebis. Jag antar att det beror på att jag bestämt mig för att detta va sista gången. Jag försöker sluka varje sekund av hans bebistid för den är så kort. 

Imorgon fyller min stora son Aaron 6 år! Herregud va han växte fort!! Han va nyss ett rosa knyte som låg och pep i vagnen. Nu springer han runt med en lös tand och kan alla termer i spelvärlden och har lärt sig läsa enstaka ord! Min lille plutt..... Han är en riktig myskille även om han fortfarande piper när han är missnöjd. Okomplicerad!

Underbara unge! 

Nu blommar den fina växten jag fått av min styvson. Den har jag inte lyckats döda än.... Vackert!

Puss & Kram Nath